Lyrics:

(Yeah. Då kommer rädslan.)

Jeg prøvde å spille dødball, og innelaget tapte når ingen av de løp, da de var på et fristed.
Jeg har lært at umulig betydde mer kanskje, viss ingen av oss turte, så vil ikke en dritt skje.
Jeg var kanskje minst og jeg bomma to ganger, traff på det siste, men ingen sa løp.
For ingen hadde visst at vi kunne løpt sammen, før jeg traff linja, men ikke var død.
Nå spiller broren min det samme som jeg spilte, og han går på samme skole, men drømmen er en annen.
Håper han var positiv da hele laget smilte, og at han tenker det er bullshit og løper som faen.

Vi låser inn oss i rutor,
vi inte vågar gå utifrån.
Då kommer redslan och tar oss.
(Då kommer rädslan.)

Tror gutta der ute har fått blåveis. Det er lenge siden blåveis betydde et jævla vårtegn.
Overflata under haka når jeg drømmer meg vekk, til onde tunger sier hva som sømmer seg.
Og du har tapt da, skjønner du ikke det? Nei, jeg er drømmen, jeg er alt du ikke ble.
Kaster meg fra fjellet, ligger nå i fritt fall. Jeg ser deg i ruta di, du har øya til en tiltalt - fritatt.
Du er skyldig og følger regler. Jeg skylder ingen ingenting, men jeg kan si «Jeg lever, motherfuckers!».
Jeg gjør steiner til grus inni neven, jeg ser ruta, jeg kan fanges via bussen eller TV-en - du vet.

Vi låser inn oss i rutor,
vi inte vågar gå utifrån.
Då kommer rädslan och tar oss.
(Då kommer rädslan.)

Retas med oss själva, letar och förbättrar,
men ingenting är värd det, när leva blivit rädsla.

Vi låser inn oss i rutor,
vi inte vågar gå utifrån.
Då kommer rädslan och tar oss.

Då kommer rädslan och tar oss.
Då kommer rädslan och tar oss.
Då kommer rädslan och tar oss.
Då kommer rädslan och tar oss.
(Då kommer rädslan.)